Hem ¦ Släktföreningen ¦ Styrelsen ¦  Släktingars Intranät


Hem

Släktföreningen

Anfäder

Släktmöten

Nyheter

Galleri

Julbrevet

Styrelsen

Efterlysningar

Kalender

  Ordlista sjukdomar

Ordlista militaria

Länkar


Om Cookies /
©

Släktingars Intranät



Ordlista om sjukdomar som kan förekomma i husförhörslängder och dödböcker.

Sjukdomsnamn Beskrivning
Almsveda eller nässelsjuka Bältros
Andtäppa Astma
Anfåddhet, andnöd, andtäppa Ett av de vanligaste symtomen vid hjärtsjukdomar och innebär känslan av svårighet att få luft.
Angina pectoris Bröstsmärtor
Apostem Utväxt, svullnad eller böld
Arvsot Ärftlig sjukdom
Augustifeber Frossa
Bannkoppor De flesta som insjuknade i smittkoppor under 1700-talet var barn, därför kallades sjukdomen även barnkoppor.
Barnasjuka Engelska sjukan
Barnförlamning Polio
Barnkolera Sedan gammalt namn på epidemisk spädbarnsdiarré
Barnkvävning Barnet kvävt i moderns säng (plötslig spädbarnsdöd?)
Barnsäng Infektion förorsakad av dålig hygien i samband med förlossning.
Barnsängsfeber Streptokockinfektion.
Feber hos en nyförlöst kvinna under barnsängstiden beroende på en inflammation i livmodern förorsakad av bakterier. Barnsängsfeber var tidigare en fruktad och allvarlig komplikation efter förlossning och förekom ofta vid barnbördshusen. Infektionen orsakades av att smittämne överfördes från patient till patient via läkare och annan personal. Dödligheten kunde avsevärt nedbringas genom drastiska hygieniska åtgärder.
Barnälta Engelska sjukan
Basedows sjukdom Rubbning av sköldkörtelns funktion
Benröta,röta Inflammatorisk förstörelseprocess i någon skelettdel, benvävnaden
Bindsel Förstoppning
Bleksot Blodbrist, järnblodbrist, vanligt hos tonårsflickor. Kallades även vitsot eller kloros. Förr var bleksot namnet på en särskild typ av anemi, kloros, kännetecknad av minskad mängd blodfärgämne (hemoglobin) i de röda blodkropparna. Karakteristiska symtom var onaturlig blekhet och trötthet, huvudvärk och allmän olustkänsla.
I Sverige rapporterades bleksoten under 1800-talet vara vanlig bland jordbruksbefolkningen. Kring sekelskiftet 1900 blev den i stället en typisk stadssjukdom. Den ansågs drabba ungdom, särskilt skolungdom, i synnerhet flickor.
Blesserad Samma som sårad. Vanlig benämning på sårade soldater.
Blindtarmsinflammation Även kallad bävelsrev, bällsrev, bällarev, bukrev,och bälgång
Blodgång Ihållande eller ofta påkommande blödningar från olika slemhinnor i näsa, tarm, underlivsorgan.
Blodkoppor Koppor med stark blödning. Kallades även svartkoppor.
Blodsjuka eller -sot Dysenteri
Blodslag Detsamma som apoplexie sanguine, hjärnblödning
Blodsot Detsamma som rödsot.
Blodstörtning Lungblödning
Blärsten Detsamma som blåssten, dvs stenbildning i urinblåsan
Blödsinne Blödsinthet, sinnesslöhet
Borttagen Lamhet
Bronchitis Luftrörskatarr
Brott, Brottfall Epilepsi
Brottfälling, brottfall Fallandesjuka eller epilepsi.
Brottslig Epilepsi
Brusk Halssjukdom hos barn
Brännkoppor Vattkoppor
Brännsjuka, -sot Feber
Bröstbrånan Halsbränna
Bröstbränna Magsyra
Bröstfeber, håll, stygn och sting Lunginflammation och då förenat med feber
Brösthäfta, bröstklämma, bröstkov Andnöd
Bröstkvav, stickfluss Astma
Bröstlidande I folkligt språk namn på åkommor i luftrör och lungor, men även olika hjärtåkommor. Symptom på ett antal olika sjukdomar.
Bröstsjuka Bröstsjuka brukade också kallas för bröst-ilska och det var samma som lungtuberkulos.
Bröstsjuka, bröstilska Tuberkulos, se lungsot
Bröstskärv Engelska sjukan
Bröstsylln Bröstböld
Brösttäppa Andnöd
Bröstvärk Angrepp på luftrörets grenar, utan feber, dock med hosta och heshet. Kallas även Fluss. Om även feber utbryter kallas den för feberfluss eller bröstfeber.
Bubonpest Böldpest
Bukilska Om magsjukdomar i allmänhet
Bukrev Motsvarande alla slags magåkommor såsom blindtarmsinflammation, gallsten, magsår, kolik
Bälgaref Magsjukdom
Bältros Virussjukdom med hudutslag
Bäverslag Smärtande styng i hjärttrakten
Bölder Kunde man ådra sig av många för oss idag till synes befängda anledningar. En allmän tro var att det i varje böld fanns en "bullamor" eller "varmor". Om man blev kvitt den, blev man av med bölden.
Coldesjuka Malaria
Danssjuka Kallas även krampdans, vitsdans, Sankt Veitsdans. Nervsjukdom med oändamålsenliga och snabba ryckningar. Samma sak som chorea. Chorea major vid svår hysteri och kallades även Sankt Veitsdans eller, vitsdans.Chorea minor utmärktes av ovillkorliga och i och för sig samordnade, men ändamålsenliga rörelser.
Difteri Hals- och luftrörsinfektion, se strupsjuka/strypsjuka. I Sverige påträffad under mitten av 1700-talet. Framkallas av difteribacillen.
Digerdöden, svarta pesten, pesten Digerdöden, en fruktansvärt förhärjande böld- och lungpest, som med sin första våg 1347 nådde Sydeuropa från Asien och sedan spred sig över Europa. En andra kulmen inträffade 1360, då Sydeuropa drabbades värst. Pesten kom till Skandinavien 1349 med ett Hansa skepp, som drev i land vid Bergen, och hemsökte Sverige svårast under år 1350. Offren insjuknade mycket hastigt, fick häftiga smärtor och dog vanligen efter ett par dygn. Smittan överfördes inte genom personlig kontakt utan genom loppor hos den svarta råttan. Farsoten antas ha krävt ca 25 Milj offer i Europa (däribland kanske hälften av Italiens befolkning och en tredjedel av Sveriges). Digerdöden är en av de våldsammaste epidemier som historien känner. en bakterie som orsakar pesten upptäcktes 1894. Denna bakterie sprids bl.a. genom den svarta råttan eller snarare bakteriens värddjur, pestloppan, sprids med den svarta råttan, Rattus rattus.
Dragsjuka Kallas också krampsjuka. Stickningar i fötterna som sedan sprider sig i hela kroppen och allmänna ryckningar uppstår. Vid anfallen yrar och skriker den sjuke i raseri. Diarré och fläckar på huden förekommer också.. Sjukdomen orsakas av mjöldrygan, en parasitsvamp som förekommer på spannmål och som orsakar förgiftning. Orsakar kramp i nackmusklerna därav benämningen Dragsjuka i folkmun.
Dröppel Gonorré, könssjukdom. Förväxlades i början av med syfilis, först 1838 kunde dessa båda könssjukdomar särskiljas.
Dumb, dumbe Stum eller kan vara dövstum
Durchlopp (Durklopp) Kallades även kolik, rödsot, magplåga/magsjuka.
Dysenteri Akut inflammation i tarmen
Eldarekramp, Eldaresjuka Orsakas av de starka saltförlusterna genom svettning
Elvebläst Revorm, blemmor på huden
Endemi En till viss ort begränsad och där inhemsk farsot. I Sverige är vattkoppor ett exempel på en endemi. Ökar frekvensen av insjuknade i ett samhälle talar man om en epidemi.
Engelska sjukan Det samma som rakitis, rickets eller ris. En D-vitaminbristsjukdom. Leder till uppmjukning i skelettet med återföljande deformering. Den mest kända formen av rakitis, bristrakitis, engelska sjukan, orsakas av brist på vitamin D och/eller solljus. Den förekommer företrädesvis hos barn i åldern ½–1½ år, vilket hänger samman med skelettets då snabba tillväxt. jukdomen beskrevs utförligt av den engelske läkaren Francis Glisson, därav benämningen.
Epidemi En tidvis över en befolkning utbrytande smittosam sjukdom. Om en epidemi täcker en hel världsdel eller flera världsdelar benämns den pandemi.
Fallandesot, -sjuka, sjuksprång Epilepsi.
Farliga (onda) bettet Inflammation i benhinnan
Feber En vanlig beteckning i dödsböckerna är feber som beteckning på olika sjukdomar med feber som inslag. Kallades även brännsjuka eller öresjuka.
Fettsot Sjuklig fetma genom endokrina störningar eller övergödning
Finnskott Svårläkta sår och bulnader
Flen Avser åtskilliga sjukdomar såsom magspänning, magkramp och dylikt, svulst, giktknuta, senare benämnd prekardialsmärta d v s smärta i hjärttrakten. Kallades också magflen.
Flenhus Elaka sår/bölder
Flog, flåg Reumatism, gikt
Fluss Katarr
Flussfeber Flytningar, katarr, värk i kroppen.
Fläckfeber Feber, Tyfys, bakterieinflammation med vätskande utslag
Fläcktyfus, fläckfeber, krigstyfus, hungertyfus Epidemisk tyfus. En svår, smittsam infektionssjukdom orsakad av en rickettsiaart, som överförs till människan av löss. Typiska symtom är hög feber, frossbrytningar, huvudvärk, muskelsmärtor och ett upphöjt, småfläckigt hudutslag som ofta blöder. Psykiska symtom, t ex hallucinationer, förekommer. Epidemisk tyfus sprids med klädlöss (Pediculus corporis) eller huvudlöss (P. capitis) som i samband med bett kan lägga avföring innehållande Rickettsia prowazekii. Efter 6–15 dagar uppkommer feber, frysningar, muskel- och huvudvärk, ett hudutslag samt ofta blödningar i slemhinnor. Mjälten är förstorad. Vid obehandlad sjukdom är dödligheten stor – ca 40%. Historiskt har fläcktyfus haft stor betydelse och var förr mycket vanlig under krig och i samband med hungersnöd. Detta beror på att spridningen av infektionen förutsätter dålig allmänhygien.
Fotangel Gikt, akut ledvärk
Franska sjukan, fransosen Syfilis, könssjukdom
Fresma Svulst, böld
Frosken, frösk Se: torsk
Frossa Köld- feberrusningar, frossbrytningar, kalla kårar. Används i en del fall om Malaria, fram till 1900- tal vanlig även i norden. Myggan lever kvar, men smittämnet är borta.
Fång Svåra magplågor
Fältsjuka Tyfus, dysenteri m fl sjukdomar, vilka drabbade soldater. Samlingsnamn på de sjukdomar som vanligen drabbade soldater då stora trupper drogs samman. Infektionssjukdomar som fläckfeber och rödsot. Ändra sjukdomar som var inblandade var tyfoidfeber, återfallsfeber samt skörbjugg. Kallades under 1800-talet även lantvärnsfeber. I flottan kallades den för marinsjukan eller skeppsjukan.
Förkvävd Se: barnkvävning
Förstoppning Användes även som beteckning på prostatabesvär. Kallades även bindsel och häfta.
Gallfeber Gulsot
Gangrän Kallbrand, ruttnande sår
Gast/a/kyssar Utslag på läpparna
Gastrisk frossa Malaria
Gikt Ledsjuka, flen, flog, fotsjuka, podager, reumatism, reumatisk feber.
Grodbuk Uppsvälld mage, vätskeansamling i buken
Grötböld Svåra sår vid lederna
Gubbsjuka Besvär på grund av prostataförstoring
Gula febern Virussjukdom, huvudsakligen tropisk sjukdom
Gulsjuka, gulsot, gulsyckta Gallsjukdom. Kallades även galasjuka, gallfeber, gallsjuka, gula febern, tvinsot, ängselsjuka., svart sot
Gyllenåder Åderbråck, särskilt hemorrojder
Gålasjuka Gulsot
Gångsjuka Farsot, epidemi
Halssjukdom/halssjuka Halsfluss eller difteri.
Hastig sjukdom Inflammatorisk sjukdom. Se även hetsig feber.
Helgemur Parasitsjukdom orsakad av löss
Helsot Sjukdom som ledde till döden (efter Hel, dödsgudinnan)
Hetsig feber Inflammatoriska febrar, allt från influensa till lunginflammation. Se även hastig sjukdom.
Hetsig sjukdom Feber
Hira, hyra, huvudhira Yrsel, svindel
Hjernehvarf Yrsel, svindel
Hjärnfeber Inflammation i hjärnan (och hjärnhinnan), troligen också namn på en form av barnförlamning.
Hjärtförlamning Hjärtslag, vanligen med hjärtinfarkt som orsak
Hjärtsprång Svåra kramper hos barn
Hjärtstyng Häftig, stickande smärta i hjärtat.
Huvudbrote, -fluss Svår snuva
Huvudoret, -tullet Svindel
Huvudsot Hjärnhinneinflammation
Hydrofobi Rabies
Håll och stygn (sting) Detsamma som lunginflammation, lungsäcksinflammation och då förenat med feber.
Häfta Förstoppning
Höftsjuka Sjukdomar hos barn, vilka medförde haltning
Ikt, iktsjuka Se: gikt
Innansjuka Diarré, magvärk
Innanslet Se: bukrev
Innansnäring Tarmvred
Innansveda Kolik
Insot se magplåga
Kallfyr, kållfyr Kallbrand
Kiekebold Halsböld, struma
Kika Andtäppa
Kikhosta En infektionssjukdom som orsakas av en bakterie, Bordetella pertussis. Sjukdomen drabbar framför allt barn men ibland även vuxna. Smittan sker via droppsmitta eller kontakt med saliv från en smittad person.
Klo Tarmvred
Kloref Kolik
Kloros Blodbrist
Knarr Sjukliga förändringar i lederna. Särskilt hand-, knä-, armbågsleder, åtföljda av svullnad, värk och knäppningar
Knölros Blåröda knölar, som ömmar vid beröring, kommer mest på benen, ibland också på armarna, förr nästan enbart vid TBC
Kokoppor Mildare form av smittkoppor som uppträder på kor och kan överföras på människor
Kolera Allvarlig maginfektion från 1830- talet
Kolera En häftigt förlöpande epidemisk tarmsjukdom, orsakad av en kommaformad bakterie. Inkubationstiden är kort - några timmar eller högst ett par dagar. Dödligheten var förr ca 50 procent. Stora koleraepidemier har härjat i Europa. Under perioden 1834–73 drabbades Sverige av nio epidemier. Vid den största av dessa, 1834, insjuknade mer än 25000 personer, av vilka drygt hälften dog. Kolerasymtomen är mycket frekventa tarmtömningar med vattentunn avföring (diarré) men ingen eller obetydlig feber och oftast inga kräkningar. Diarrén orsakas av ett av bakterierna utsöndrat toxin, som påverkar tarmens celler så att utströmningen av vätska till tarmen ökar. Om sjukdomen inte behandlas kan den uttorkning av kroppen som är en följd av diarrén leda till döden.
Kolerin Lätt koleraanfall
Kolik Kallades även innanrev. Ett smärtsamt kramptillstånd i tjocktarmen. Gasspänning kan orsaka kolik genom utspänning av tarmen, varvid kramp utlöses. Spädbarnskolik anses bero på gasbildning och tarmkramper vars orsak inte är helt känd, men kan vara en reaktion mot komponenter i bröstmjölk eller annan föda.
Konvulsioner Hastigt övergående och återkommande ryckningar, t ex hjärtsprång hos barn och konvulsioner (utbredd och häftig, kortvarig kramp) hos barnaföderskor
Koppor Smittkoppor.
Krampsjuka Mjöldrygeförgiftning
Kräfta Cancer. Kallas även likmasken, likåten, åt, äten.
Kusma Påssjuka
Lantvärnssjukan se dysenteri
Ledgångsröta Tuberkulös förstörelse av led
Lifsjuka Se: blodgång
Likmask, likåt Cancer
Lungbrand Lunggangrän d v s cell- och vävnadsdöd i lungorna.
Lungsot Hekti, andra namn: bröstilska, bröstsjuka, lungröta, tvinsot, trånsjuka. Se vidare lungtuberkulos.
Luss Syfilis
Lussjuka Parasitsjukdom orsakad av löss
Lönnfrossa Malaria
Löpsjuka Kolik
Magfånga Tarmvred, katarr, magsår, cancer.
Magplåga/magsjuka Allmänt talesätt för flera magåkommor ex vis: katarr, magsår, cancer.
Magrev se kolik
Magsot Magsjukdom, vilken som helst
Magsvullnad Se magplåga/magsjuka.
Malaria Infektionssjukdom som orsakas av en parasit som överförs via myggor. Kännetecknas av attacker med frossa, hög feber och svettningar. Malaria är en vanlig sjukdom i tropiska och subtropiska områden. Den kroniska infektionen medför utöver feberattackerna även bl a blodbrist och mjältförstoring. Den mest fruktade formen av malaria (Plasmodium falciparum) orsakar årligen nära två miljoner dödsfall, främst bland barn. Malaria var vanlig i Sverige under mitten av 1700-talet men epidemier har förekommit så långt fram som i början av 1900-talet... Sjukdomen kallas i Sverige även frossa, flussfeber, augustifeber.
Mara Nattlig Astma
Maran Astma
Marasmus senilis Kraftnedsättning vid hög ålder pga allmän förtvining.
Massla, mässel Utslag, skorv, skabb
Miserere Tarmvred (eg. Latin "förbarma dig")
Mjältsjuka Depression, melankoli, svårmod
Mjölkflen Inflammation av mjölkkörteln
Mjölkflen Bröstböld
Mjölkkastning Sjukligt tillstånd hos barnaföderskor. Man antog att det berodde på att den normala mjölkavsöndringen upphört och mjölken "kastat" sig på inre organ.
Moderspassion Psykiska och nervösa symptom. Graviditetspsykos, hysteri, varierande nervösa symptom hos kvinnor, kramper, förlamningar, aptitlöshet mm.
Månsjuka Epilepsi
Mässling En infektionssjukdom som orsakas av ett RNA-virus tillhörande paramyxogruppen. Sjukdomen drabbar främst barn men ibland även vuxna. Genomgången sjukdom ger livslång immunitet. Mässling skördade förr åtskilliga dödsoffer (1861–90 nära 33000 i Sverige) och uppträdde i omfattande epidemier (senast 1919, då 43000 insjuknade). Mässlingen är mycket smittsam och någon specifik behandling mot sjukdomen finns inte.
Narrsnitt Utfördes av marknadscharlataner. Man trodde förr att sinnesslöhet orsakades av stockningar till exempel stenar i huvudet, som opererades bort genom narrsnitt och samtidigt fingerfärdigt uppvisande av en sten.
Neapolitanska koppor Syfilis
Nervfeber Se tyfus/tyfoidfeber
Njurlidande Diabetes?
Nällesot, nässelsjuka Bältros
Nässelfeber Allergireaktion, vanligtvis på matämnen
Obstruktion Förstoppning
Ofärdig, Handikappad. I första hand menades någon form av arbetshandikapp dvs personen var inte arbetsför. Se även oförmögen, vanför.
Oförmögen
Ogalen Mycket galen
Ondmoder, -vela Inflammation i benhinnan
Otörda Inflammation i benhinnan
Paradysenteri Mindre farlig form av dysenteri
Paralysie generale Sista stadiet av syfilis
Pellagra Sjukdom orsakad av B-vitaminbrist
Pernio Kylknöl
Pertussis Kikhosta
Pest Bakterieinf av Pasteurella pestis, olika binamn beroende på sjukdomsstället. En svår, smittsam infektionssjukdom orsakad av en bakterie, pestbacillen. Smittämnet finns hos råttor och överförs till människan genom loppor. Inkubationstiden är 3-7 dagar, och sjukdomen börjar med hög feber, frossbrytningar och huvudvärk. Det utvecklas först en lokal sårinfektion på platsen för ett loppbett, varefter smittämnet sprids och orsakar en lymfkörtelsvullnad (böld); bakterien kan sedan spridas vidare och ge allmän blodförgiftning och lunginflammation (lungpest). Ibland uppträder även blödningar i huden, svarta pesten. Den senaste stora epidemin i Sverige rasade 1710-12. Digerdöden på 1300-talet var med säkerhet pest.
Pipsår Fistel
Pleuresi, pleurit eller Plöresi Kallas även lungsäcks- och lunginflammation eller håll och stygn i bröstet.
Plita Skabb, utslag
Pneumonia Lunginflammation
Podager, podagel Gikt i fötterna, spec. I tårna
Qvesa Inflammation i benhinnan, torrvärk
Rakitis Engelska sjukan, D- vitaminbrist
Rekurrensfeber Tyfus
Remitterande feber Varierande feber
Reumatisk feber Akut ledgångsreumatism med feber och andra tecken på inflammation.
Rev Magsjukdom, ex-vis kolik
Ris Rakitis
Ris, Riset se engelska sjukan.
Ros, Rosfeber Sårinfektion. Streptokockinf, huden varm, öm och stram
Rots Näsinfektion
Ryl Gikt eller reumatism. Knöl eller valk.
Rågfubben Frossa, skörbjuggsfeber
Rännflen "Flygvärk", jfr flen
Rödsot Dysenteri, dialektalt kan det vara mässlingen, kallas även blodsjuka, blodsot, rödsjuka, starksjuka.
Detsamma som dysenteri, dialektalt kan det vara mässlingen, kallas även blodsjuka, blodsot, rödsjuka, starksjuka. En akut tarminfektion, orsakad av Shigellabakterier, med sårbildning i tjocktarmens slemhinnor. Smittan sprids via livsmedel eller den sjukes avföring. Vanliga symtom är frossa, feber, muskelvärk samt slemmiga och blodiga diarréer med magplågor av koliktyp. Inkubationstiden är två till sju dygn. Rödsot var i regel det man menade med fältsjukan och har alltid varit arméernas ständige följeslagare och orsakas av dålig hygien. Så fort en större mängd trupper sammanfördes på en mindre yta fanns risk för rödsot speciellt om avföring kom i kontakt med vattentäkter. Under alla krig förr i tiden skördade rödsoten betydligt fler offer än själva striderna. Kallades även lantvärnssjukan.
Rörd Förlamad
Röta Sjukliga förändringar som sammanhänger med inflammatoriskt sönderfall, varbildning, kallbrand och förruttnelse i kroppens vävnader och vätskor.
Rötfeber Ett samlingsnamn på olika epidemiska febersjukdomar, särskilt tyfoidfeber och fläcktyfus och blodförgiftning. Fick namnet rötfeber då blodet är i ett upplöst tillstånd och utdunstningar och andedräkt har en rutten, stinkande lukt.
Scharlakansfeber Scharlakansfeber var mycket utbredd och elakartad i Sverige under åren 1850 - 1890 med 30% dödlighet. Scharlakansfeber är en infektionssjukdom orsakad av streptokocker. Scharlakansfeber drabbar främst barn. Den var före penicillineran en fruktad infektionssjukdom med icke ringa dödlighet och med hög frekvens av komplikationer, speciellt reumatisk feber, hos överlevande. Under senare delen av 1800-talet var scharlakansfeber den infektionssjukdom som vållade flest dödsfall i Sverige; 1861–90 avled 86700 personer, vilket innebar en dödlighet bland de insjuknade på över 30%.
Schirrer Öppna kräftsår
Sendrag, senedrag Olika former av mer eller mindre livshotande kramptillstånd (spasmus).
Sjuksprång Epilepsi
Skafhosta Torrhosta
Skrofler TBC. Tuberkulös inflammation bl a i halsens lymfkörtlar
Skärvan Beteckning på många olika magsjukdomar.
Skörbjugg, skorbut En sjukdom orsakad av brist på C-vitamin, askorbinsyra. Till symtomen hör svullet och blödande tandkött, blödningar i underhud och inre organ samt trötthet. Tillståndet hävs snabbt vid tillförsel av stora doser C-vitamin. Sjukdomen var förr vanlig, särskilt hos sjömän. Redan vikingarna förstod att motverka och bota den med örter som visat sig innehålla C-vitamin .
Slag Hjärnblödning, -blodpropp, slaganfall, slagfluss eller hjärtslag. Ytterligare slag är nervslag och lungslag. r detsamma som apoplexi som kan uppstå vid hjärnblödning eller av hjärt- och kärlsjukdom. Plötsligt inträffad medvetslöshet eller död, ex vis hjärnblödning eller vissa hjärt- och kärlsjukdomar.
Sletet Bråck
Slingning Tarmvred
Smittkoppor En starkt smittsam virussjukdom med karakteristiskt blåsformat hudutslag. Hos dem som överlevde omvandlades blåsorna till krustor (koppor) som efterlämnade ärr. Dödligheten var hög, 10% eller mer. Sjukdomen var tidigare en förödande farsot men blev tack vare skyddsympning allt mindre vanlig. Från början av 1800-talet vaccinerades alla barn under 2 år i Sverige.Sommaren 1963 förekom den sista mindre epidemin i Sverige. Sjukdomen anses sedan 1977 vara utrotad över hela världen. örst på 1700-talet lärde man sig att skilja på vattkoppor och smittkoppor.
Snärja Olika slag av magåkommor
Snörlever Leveråkomma som drabbade hårt snörda damer.
Sockersjuka Diabetes.
Sodoku Råttbettsfeber
Sofvesot Sömnsjuka
Soldathjärta Efter ansträngningar i krig anfallsvis påkommande långsam hjärtverksamhet, blodtryckssänkning och svimningstendens.
Sot Sjukdom
Sotdöd, -säng, strådöd Död i sjukdom
Spanska pip Svår influensaliknande sjukdom.
Spanska sjukan Epidemisk influensa. En mycket svår influensaepidemi som svepte över världen 1918–19 och som bedöms ha orsakat ca 20 milj. människors död. Epidemin fick sitt namn genom att den först rapporterades från Spanien. I Sverige dog under den egentliga epidemin 1918–19 ca 35.000 personer och under 1920 ytterligare ca 3.000. Här liksom i den övriga världen var dödligheten högst bland personer mellan 20 och 40 år. Vanligen drabbades de kraftigaste männen och de gravida kvinnorna först. Sjukdomen komplicerades av brandig lunginflammation.
Spenböld Bröstböld, dvs inflammation i bröstkörtlarna.
Spräck Sprängvärk
Stenbarn Ett dött fosters förstening hos modern.
Stenpassion Vanligen namn på blåssten, kunde också vara prostatahypertrofi, njursten eller gallsten.
Stenvred Inflammation i fotsulan. Vanligt sommartid då man gick omkring barfota.
Stickfluss Astma.
Stingsot Lung(säcks)inflammation
Strup- eller strypsjuka Difteri, krupp
Strupsjuka/strypsjuka Se difteri, äkta krupp (difteri i struphuvudet). Även benämning på falsk krupp (akut inflammation i de övre luftvägarna med hastigt insättande andningsbesvär)
Stumma, stämma Förstoppning
Styggsjuka Syfilis
Styng Liktornar
Störtning Blodgång, hos kvinnor efter barnsäng eller missfall.
Sura ben Bensår till följd av dålig blodcirkulation.
Svijen Magsjukdomar
Svinnsot Tuberkulos.
Svolme, sulme, sullnad Svullnad
Svul(l)nesjuka Vattusot, svullnad, oftast p g a hjärt-/njursjukdom
Såg Se: engelska sjukan
Tandslag Kramper p g a låg kalkhalt i blodet vid tandsprickning
Tarmlopp Bråck
Torrsbettet, tossabettet, troll Inflammation i benhinnan
Torrvärk Reumatisk värk
Torsk Sjukdom i munhålan med blåsor, vit beläggning och sårskorpor. Beläggningen kunde mörkna och bli svart. Sjukdomen kunde också spridas ned i svalget. Det var framför allt barn som råkade ut för detta. Sannolikt var detta en virusinfektion, möjligen också svampangrepp orsakad av orsakad av svampar av släktet Candida. I Södra Norrland, Dalarna och Värmland lät man de sjuka barnen suga på en groda (torsk) som botemedel.
Trollblåst Utslagssjukdom. Har anknytning till den urgamla och spridda tron att sjukdom orsakades av övernaturliga makter, särskilt deras skott och pilar.
Trollskott Plötslig värk som man ansåg komma från övernaturliga väsen.
Trånsjuka Tuberkulos, tvinsot
Tuberkulos, TBC, vita pesten Sjukdom framkallad av en stavformad bacill (Mycobacterium tuberculosis). Tuberkelbacillen kan angripa de flesta av kroppens organ, vanligast dock lungorna. Den överförs vanligen genom droppinfektion och kommer med inandningsluften ned i lungorna. Lungtuberkulos. Om individens immunförsvar är nedsatt eller om mängden inandade baciller varit övermäktigt stort läker primärinfektionen inte ut, och i lungan kan då - månader eller år senare - utvecklas kronisk lungtuberkulos. Symtomen vid lungtuberkulos är till en början obefintliga eller måttliga. Senare förekommer tecken som trötthet, avmagring, nattsvett samt hosta, vilken kan vara varig eller blodtillblandad (hemoptys). En patient som hostar är smittsam.
Tvinsot Avtyning genom endokrina störningar
Tvinsot Detsamma som avtynande, försvagning, förtvining. Tvinsot yttrar sig med kraftig avmagring till den grad att hela kroppen vanställs och muskelstyrkan förloras. Även lungsot och tvärsot kallades tvinsot.
Tyfoidfeber, nervfeber, tarmtyfus En allvarlig infektionssjukdom orsakad av en stavbakterie (Salmonella typhi). Bakterien sprids genom vatten och födoämnen, och i länder med sämre hygieniska förhållanden är sjukdomen jämförelsevis vanlig, främst hos barn. Bakterien ger upphov till en inflammation i tunntarmens vägg och tillhörande lymfatisk vävnad samt sprider sig i kroppen via blodet (sepsis). Efter 1–2 veckors inkubationstid uppträder huvudvärk, muskelvärk, hög feber och frysningar. I början är den sjuke förstoppad, men under andra veckan kan en långvarig och svår diarré uppträda.
Tyfus Tyfus är en benämning på flera olika infektionssjukdomar som endast har vissa symtom gemensamt, t.ex. slöhet, dåsighet eller medvetslöshet. Sjukdomstillstånden orsakas av små bakterieliknande organismer, rickettsier, vilka förekommer i flera former och med olika benämningar. Epidemisk tyfus sprids med löss. Vid obehandlad sjukdom är dödligheten stor – ca 40%. Endemisk fläckfeber orsakas av Rickettsia typhi och sprids med råttloppor på samma sätt som epidemisk tyfus och ger liknande symtom. Dödligheten är ca 20%. Kvalsterburen tyfus ("scrub typhus") orsakas av Rickettsia tsutsugamushi och sprids med råttkvalster. Förutom utslag förekommer här luftvägssymtom och symtom från centrala nervsystemet. Hos obehandlade fall är dödligheten upp till 60%. Tidigare delades tyfus in i tre grupper. 1. Nervfeber, tarmtyfus, tyfoidfeber 2. Fläckfeber, fläcktyfus, krigstyfus, hungertyfus 3. Återfallsfeber
Uppsalasjukan Ett slags febersjukdom med växlande feber- och feberfria intervaller.
Utländska elden Bältros
Utsot Diarré
Vanför Handikappad. I första hand menades någon form av arbetshandikapp dvs personen var inte arbetsför. Se även ofärdig, oförmögen.
Vapörer Bl a nervositet, blodsvallning, uppstötning, svimning
Varfeber Detsamma som blodförgiftning
Variola Smittkoppor
Vattenkräfta Se Munsjukdomar.
Vattkoppor Barnsjukdom. Sjukdomen är mycket smittsam. Efter 14–16 dagars inkubationstid uppträder först på bålen, därefter i ansiktet och senare på extremiteterna ett småfläckigt utslag som övergår i vätskefyllda blåsor och därefter skorpor. Febern är måttlig och den sjuke endast lätt påverkad. Sjukdomen är godartad hos i övrigt friska barn. Barn med nedsatt immunförsvar samt vuxna kan drabbas allvarligare. Att en person haft vattkoppor är en förutsättning för att han senare skall kunna få bältros. Virus har under den mellanliggande tiden överlevt (legat latent) i nervknutar (ganglier).
Vattuskräck Rabies. Inflammation i munslemhinna, fuktig ansiktsbrand. När patienten försöker dricka drar svalgmuskelaturen ihop sig under smärtor, därav namnet.
Vattusot Vattensot är enligt "Svenska sjukdomsnamn i gångna tider" ett gruppnamn på något som idag betecknas som vattensvullnad eller ödem. Det finns flera typer av vattensot: Hudvattensot, Bröstvattensot (vatten i lungsäcken eller i hjärtsäcken), Bukvattensot, Vattensot i huvudskålen (vattenskalle), Hjärnvattensot, vattensot i ryggradenskanal, livmodern, äggstockarna, kring testiklarna. Vid hudvattensot svullnade hela kroppen pga vatten under huden och orsakades vanligen av äggvitebrist i blodet tex på grund av undernäring eller på grund av njursjukdom eller långvariga diarréer. Bukvattensot uppstod ofta somf öljd av hjärtsvaghet. Hjärnvattensot var ofta en följd av hjärnhinneinflammation hos nyfödda eller spädbarn.
Venuspest Syfilis
Vesania (Latin) vanvett, raseri, sinnessjukdom
Vitterbett Vittrornas hundar ansågs åstadkomma Vitterbett som vanligen satt i ben, händer eller fingrar. Symtom var häftig smärta, sedan värk med svullnad och inflammation.
Vog Varbildning
Värk Reumatisk sjukdom.
Ålderdomsaftyning Vanlig anteckning i dödböckerna när äldre personer dog.
Ålderdomsbräcklighet Se ålderdomsaftyning, ålderdomssvaghet.
Åldersdomssvaghet Se ålderdomsaftyning, ålderdomsbräcklighet
Ånga, änga, ängd Andnöd
Åt Cancer
Återfallsfeber Sjukdom som orsakas av spiroketen Borrelia recurrentis. Denna spiralformiga bakterie överförs med löss eller fästingar. Fästingburen återfallsfeber finns på alla kontinenter. Symtomen är framför allt feber, huvudvärk, illamående samt muskel- och ledvärk i perioder om 3–5 dagar med mellanrum av 2–7 dagar.
Älta Engelska sjukan.
Ältsjuka Engelska sjukan.
Äten Cancer
Ögnesot Ögonsjukdom
Örneflog Öronvärk
Örsprång Inflammation ev mellanörat

Källa: http://www.upplandia.se/Faktasidor.htm
 


Nyheter

2013-06-16
Carl Johan och Fredrikas anfäder uppdaterade.
Läs Mer Här!

2013-06-15
Släktföreningen önskar alla en riktigt Trevlig sommar!
Läs Mer Här!


 
     

Copyright Släktföreningen Karlström 2008-2011 © www.karlstrom.info